Även ett veganvrak behöver lite sommarlov
Härmed lanserar jag ett alldeles nytt ord - blogghäfta. Ni vet hur det känns när man har något man vill säga, men orden vill inte komma fram, kanske på grund av nervositet, kanske av något annat skäl. Ungefär sådär känns det just nu. Nu är det dock inte nervositet jag lider av, eller jo kanske, en något mildare art av nervositet i så fall. Den där som är besläktad med prestationsångest. Den där som kryper fram när man inte har bloggat på ett litet tag. Som viskar åt en att det nya inlägget, det där som bryter bloggtystnaden, måste vara alldeles storslaget och välskrivet och innehålla tusen lockande bilder. Annars kommer ingen vilja komma tillbaka till min blogg. Och så sitter jag och skriver några ord. Och raderar dem. Skriver några nya. Raderar dem igen. Tänker att jag skriver färdigt det där senare. Det där senare infaller dock sällan, utan det blir bara några nya ord, i ett nytt inlägg, som dock förblir opublicerat. Blogghäfta alltså. Jag har ju saker jag vill skriva om, tusen olika saker, men ibland går det bara inte. Jag tror starkt att det har att göra med min oförmåga att tänja på tiden. Jag trodde att jag var kapabel till det. Att sträcka ut de där kvällstimmarna, de där få - alldeles för få - innan det är dags att sova och sedan cykla till arbetet igen. Jag lagar fortfarande mat med liv och lust. Men den där tiden till att blogga om det vill inte riktigt infinna sig. Sommarens få lediga stunder läggs på andra saker som är viktiga, som sambon, vännerna, litteraturen och löpträningen. Och på helgerna när vi är lediga åker vi tåg. I helgen bar det av till Nyköping, där åt jag bland annat en päronpinne från Tofuline. Läs mer här om sommarens veganska glassutbud. Helgen som kommer blir det Hälsingland, svampskogar och termosmuseum. Helgen efter det bär det av till Jönköping. Vegantips därifrån tas gärna emot! Helgen efter det bär det kanske av till Malmö och Björn och Astrid. Och därefter blir det Berlin några veckor för att studera. Tid däremellan till att blogga? Ja, jag hoppas det, men jag ska sluta vara dum mot mig själv och ge mig prestationsångest över opublicerade inlägg. Matlagning ska vara lustfyllt och underhållande, och så även bloggandet. Även ett veganvrak behöver lite sommarlov. Titta igenom mitt receptregister så länge. Och beställ mitt nyaste matfanzine, en nätt liten receptsamling till min mormor (mer om den senare idag). Och gå ut i solen, läs en massa böcker och njut av livet.
4 kommentarer:
Jag förstår precis hur du tänker och känner. En bloggpaus gör lätt att man tappar sitt "flow" och det känns som att man kommer längre ifrån sina bloggläsare. Jag är dock helt övertygad om att dina läsare är både tålmodiga och uthålliga och gärna väntar några soliga sommarveckor på ditt nästa inlägg. Även om det inte är storslaget. Njut och kom tillbaka med inspiration!
Snälla du! Ta en paus! Då kan jag också ta en paus utan ha dåligt samvete för att jag inte provar alla härliga rätter som du bloggar om fast jag vill göra det. Att slappheten tar över och jag lagar det gamla vanliga fast jag kvällen innan läst din blogg och blivit inspirerad till att laga något nytt.
Det är härligt att bli inspirerad att laga god och rolig mat men en bloggläsare behöver också vila ibland.
Ha det härligt i sommar!
Härligt att du kommer till Berlin! Vad ska du plugga? Har ju fått för mig att du gillar glass och då får du inte glömma bort att äta för allt vad du orkar på Tanne B. Jag tror jag är där så ofta att jag snart borde skämmas, men kör fortfarande hårt med "det är ju sommar"-ursäkten.
Jag är ett ruskigt dedikerat fan som låter veganvraks läsande gå ut över både jobb och socialt umgänge. Så till den milda grad att jag nu stöter på andra hängivna fans vart jag än vänder mig. Det maffigaste var på en konferens i Newcastle, australien, där jag stötte på en britt som öste cred över mat du lagat till konferens i Uppsala. Veganvrak tar helt enkelt över världen, och det vi (andra vettiga) mycket tacksamma för!
Skicka en kommentar