Innan jag beger mig till GH för att börja förberedelserna inför kvällens restaurang tänkte jag bara meddela att mina tysklandseskapader är långt ifrån avslutade. Jag fick just reda på att jag tilldelats ett stipendium för att kunna studera i Berlin en månad under kommande sommar. Ytterligare ett kapitel kommer således att skrivas om pastejernas förlovade land och jag ska då äntligen ta chansen att äta vegansk Currywurst!
Allra längst ner i Tyskland, i staden Konstanz vid Bodensjön, finns en väldigt trevlig sopprestaurang. Där serveras flera olika sorters soppor per dag och det är alltid minst en som är vegansk. Sopporna serveras i olikfärgade skålar, beroende på hur stor portion man vill ha. Infravärme och filtar finns för de människor som sitter ute och trotsar, eller kanske njuter av, den antågande hösten. Min balkong är alldeles för kylig för att sitta på och både infravärme och filtar saknas där. Jag gillar dock hösten. Jag tycker om trädens färgskiftningar, värmande tekoppar och soppa minst en dag i veckan, helst ur vackra soppskålar. Härmed lanserar jag en av bloggens nyheter för hösten, nämligen Veckans soppa. Först ut är rostad paprikasoppa med cayenne och koriander.
Rostad paprikasoppa med cayenne och koriander 3-4 portioner
4 röda paprikor
1 röd lök
2-3 vitlöksklyftor
8 dl varm grönsaksbuljong
cayennepeppar
1 tsk koriander
saften av 1 lime
salt, svartpeppar
sojayoghurt till servering
Sätt ugnen på 250 grader. Skölj och dela paprikorna. Lägg dem med skalsidan uppåt på en bakplåtspappersklädd plåt. Kvarta löken och lägg den och vitlöksklyftorna på plåten. Ställ in plåten i ugnen och låt den stå i ca 15 minuter tills skalet på paprikorna börjar svartna. Ta sedan av skalet och lägg grönsakerna i en kastrull. Häll över lite av buljongen och mixa soppan slät. Häll i resten av buljongen och låt soppan koka upp. Pressa i limen och smaksätt soppan med koriander, cayennepeppar, salt och svartpeppar. Servera med en klick sojayoghurt och något gott bröd.
Förresten har jag passerat den magiska gränsen! Har nu haft över 300 unika besökare under en dag! :D
När jag var i Heidelberg nyligen hann jag även med att fara till grannstaden Mannheim för att besöka den vegetariska och veganska restaurangen Hellers. Hellers är en restaurang som andas helylle, med groddar på salladsbuffén och grönsaksjoser till maten. Det veganska utbudet var ok, men jag trodde att det skulle finnas fler rätter. All mat vägs och man betalar per hekto. Salladsbuffén var väldigt stor, med tydliga skyltar om vad salladerna innehöll. Föredömligt!
Och maten? Jo, den var helt ok. Det var inga smaksensationer direkt, men allt slank väldigt lätt ner. Jag tog av allt jag kunde, förutom vissa kokta grönsaker och enkla sallader som inte lockade så särskilt. Allt resulterade i denna tallrik: Från den varma disken tog jag en grönsaksgryta som tyvärr inte smakade särskilt mycket, men med en god tillhörande tomatsås. Jag tog även två sorters grönsaksbiffar, en risbaserad och en dinkelbaserad, mycket goda. Till det fanns även kokta, lite kryddiga morötter. Av salladsbuffen gillade jag de currymarinerade kikärtorna bäst, men salladen med tomat, avokado och persika var inte illa den heller. Jag tog även lite annat, men jag minns inte riktigt vad det var. Allt smakade bra, men det var inte så mycket mer.
Till efterrätt åt jag körsbärspaj. Har jag nämnt att jag älskar körsbär? Pajen var väldigt god, men för min del hade den gärna fått varit sötare. Jag ska inom kort försöka återskapa den i mitt kök. När jag just beställt denna paj såg jag att det fanns en annan paj med körsbär och pecannötter... Den ska jag också försöka göra.
I Mannheims stadskärna är alla gator snörräta och har nummer, precis som i New York. Hellers ligger på N7 13-15. Lokalen är ljus och luftig och man kan sitta utomhus och beundra de få blommorna i planteringen bredvid. Jag rekommenderar de som befinner sig i Mannheim/Heidelberg med omnejd att gå dit och äta, men för långväga gäster är en avstickare inte riktigt värt besväret.
På den avslutande klassfesten fick vi väldigt gärna ta med något från våra länder. Ugnslös som jag var gick jag hem till mina nyfunna vänner Ulrike och Christa för att låna deras kök och ugn. Några timmar senare begav jag mig till klassfesten med en varm, kaneldoftande papperskasse. Inom loppet av några timmar fick jag ta emot kramar från kanellyckliga människor, x antal lyckönskningar om den kommande kokboken (Jag råkade nämna för min lärare att jag gärna skulle vilja ge ut en kokbok men att jag inte har kontaktat något förlag än. Nämnde lärare råkade sprida det till alla på festen), en kyss på handen samt ett frieri (av min serbiska vän D, jag tackade dock nej) Orsaken till allt detta? Dessa kanelbullar:
Kanelbullar 30-35 st
250 g mjölkfritt margarin
50 g jäst
5 dl vatten eller sojamjölk
1 dl socker
1 tsk salt
17-18 dl vetemjöl
Fyllning:
150 g mjölkfritt margarin, rumsvarmt
25 g kanel
1,5 dl socker
sojamjölk
pärlsocker
bullformar
Smält margarinet och häll sedan i mjölken. Värm tills degvätskan är 37 grader. Smula ner jästen i en bunke och häll över lite av degvätskan. Rör tills jästen har löst upp sig och häll sedan i resten av vätskan. Ha i salt, socker och nästan allt mjöl och blanda degen väl. Knåda den ca 10 minuter för hand eller ca 5 minuter i assistent eller liknande. Strö över lite mjöl och låt degen jäsa under bakduk i 45 minuter. Sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop margarin med kanel och socker. När degen har jäst färdigt delar du den i två delar och kavlar ut till en stor rektangel. Bred på fyllningen och rulla ihop degen till en rulle. Skär sedan rullen i 16-17 bitar. Lägg i bullformar. Låt jäsa 15 minuter utan bakduk. Pensla sedan bullarna med sojamjölk och strö över pärlsocker. Grädda i 12-15 minuter och låt svalna på galler.
Zimtschnecken 30-35 Stück
250 g pflanzliche Margarine
50 g Hefe
500 ml Wasser oder Sojamilch
100 ml Zucker
1 TL Salz
ca 800 g Weizenmehl
Füllung:
150 g weiche pflanzliche Margarine
25 g Zimt
150 ml (ca 130 g) Zucker
Zum Bepinseln:
Sojamilch
Hagelzucker
Papierförmchen
Margarine schmelzen und die Sojamilch hinzufügen und auf 37°C wärmen. In einer Schüssel die Hefe in etwas warme Milch auflösen. Die restlichen Zutaten hinzufügen und den Teig etwa 5 Minuten in der Küchenmachine oder 10 Minuten mit der Hand durchkneten. Teig zugedeckt 45 Minuten gehen lassen. Den Teig in zwei Teilen schneiden. Die Margarine mit dem Zucker und Zimt mischen. Den Teig zu einer dünnen rechteckigen Fläche ausrollen und mit der Margarine bestreichen. Den Teig zusammenrollen und dann in 16-17 Teile schneiden. Die Schnecken in Backförmchen auf ein Blech legen und 15 Minuten gehen lassen. Die Zimtschnecken mit Sojamilch bepinseln und mit Hagelzucker bestreuen. Auf der mittleren Stufe etwa 10-12 Minuten backen.
Vielen Dank Ulrike und Christa für die Mitbenutzung euerer Küche!
Tyskland kan vara pasta med pesto nästan varje kväll, ett studentkök som saknar ugn och nästan all nödvändig köksutrustning, det kan vara blaskigt kaffe utan sojamjölk i studentrestaurangen och det kan vara människor som ler och säger att de där salamibitarna kan du väl peta bort och äta resten.
Tyskland kan också vara en inbjudan till en främlings kök, grönsaker som fräser i en stekpanna, kaneldoftande plommonpaj, ljuvlig sojalatte i samma kök samt två nya vänner i Mina Vänner-boken.
Grönsakscurry med kanel och spiskummin
1 aubergine
1 zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
curry
spiskummin
kanel
en näve russin
salt, svartpeppar
Hetta upp lite olja i en stekpanna. Hacka lök och vitlök fint. Fräs det i oljan några minuter. Tärna auberginen och zucchinin och fräs det med löken. Ha i russinen, kryddorna och tomatkrosset och låt allt småputtra några minuter. Smaka av med salt och peppar. Servera med couscous.
Kaneldoftande couscous
couscous
vatten
russin
valnötter, grovt smulade
spiskummin
kanel
salt, svartpeppar
Hetta upp lite olja i en kastrull. Lägg i valnötterna, russinen, kanel och spiskummin och låt det bli varmt. Häll i couscousen och slå över vattnet. Koka upp och stäng sedan av värmen. Låt couscousen stå och svälla på eftervärme. Rör om allt med en gaffel så att det blir fluffigt. Smaka av med salt och peppar.
Ulrikes plommonpaj
20 st plommon
1 dl socker
50 g mjölkfritt margarin
3 dl mjöl
2 tsk kanel
en näve valnötter, grovt smulade
Sätt ugnen på 225 grader. Skölj plommonen och dela dem. Lägg dem i en pajform och strö över sockret. Blanda margarinet med mjöl och kanel. Ha i de smulade valnötterna och strö allt över plommonen. Grädda mitt i ugnen i ca 20-25 minuter.
Tack Ulrike och Christa för att jag fick komma och hälsa på i erat kök!
"Wie lustig - habe gerade im Internet nach leckeren Rezepten gesucht und dabei deine Seite gefunden. Wollte dir nur sagen: es gibt sehr wohl "köksutrustning" i Heidelberg, t. ex. hemma hos mig! Vad sägs om att testa dina recept i mitt kök?
Hör gärna av dig! Ulrike aus der Altstadt"
Kommer snart: Rapport fran en främlings kök. Komplett med bilder och recept (Jag har varit för länge i Tyskland nu. Skrev först recept med z.) pa grönsakscurry och Ulrikes plommonpaj. Det var underbart att äntligen fa äta god, hemlagad mat. Det här med att vara en matbloggare har verkligen sina fördelar. Jag ska tillbaka dit ikväll för att baka kanelbullar (Zimtschnecken)! Bis bald!
Bra saker med Heidelberg:
Sojaglass med pistagesmak!
Hummustallrik med falafel.
Indiska snabbmatsrestauranger.
Pastejer! Just nu äter jag sojapalägg "wie Leberwurst". Lecker!
Sojayoghurt med körsbärssylt.
Mindre bra saker med Heidelberg:
Värdelös mat i mensorna.
Att tjejen som jag hyr studentrummet av har tagit med sig all köksutrustning.
Sällan sojamjölk pa stadens kaféer.
Här kommer en liten hälsning fran Heidelberg. Tyvärr maste jag meddela att jag knappt har lagat nagon mat under den knappa veckan jag har varit här. Jag värmde en pastasas och kokade pasta en gang, det är allt. Resterande maltider har bestatt av smörgasar (med olika pastejer!), yoghurt, diverse rätt dalig mat fran mensorna (studentrestaurangerna) och falafel... Jag bor i en dubblett med ett minimalt kök som saknar all nödvändig köksutrustning. Och dessutom finns det knappt tid att laga mat, det är alltid sa mycket annat som händer. Jag hoppas dock att jag ska kunna producera nagra blogginlägg under de kommande fyra veckorna. Mal sehen... Ha det fint!
Jag har förresten glömt att meddela att det kommer att bloggas från Tyskland i sommar, nämligen ifrån Heidelberg i sydvästra Tyskland. Jag kommer nämligen att hänga här under augusti månad. Jag kommer även stryka omkring här för en del inköp av Spätzle, Streich och andra tyska pastejer samt alla dessa underbara tyska korvar! Jag längtar redan!
Jag älskar choklad och jag älskar körsbär och vad borde man äta på sitt födelsedagskalas om inte en tårta med bådadera? Sagt och gjort, en Schwarzwälder Kirschtorte har bakats och avnjutits här hemma. Att den är rätt mäktig så att man bara orkar äta en liten bit är bara bra för då räcker tårtan i flera dagar.
Körsbärstårta från Schwarzwald
Mördegsbotten:
2 dl vetemjöl
2 tsk kakao
1 krm bakpulver
2 tsk vaniljsocker
100 g mjölkfritt margarin
Chokladbottnar:
50 g mjölkfritt margarin
3,5 dl vetemjöl
0,5 dl sojamjöl
0,5 dl kakao
3 dl socker
3 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2,5 dl sojamjölk
Fyllning:
1 burk urkärnade körsbär, gärna surkörsbär
1 msk potatismjöl
1 msk socker (eller mer, beroende på hur sura körsbären är)
2 pkt Soyatoo vispgrädde
Garnering:
riven eller grovt hackad mörk choklad
några körsbär, gärna färska om det finns att få tag på
Sätt ugnen på 175 grader. Blanda ingredienserna till mördegsbottnen och låt degen vila svalt i en halvtimme. Kavla sedan ut den till en runt platta, ca 24 cm i diameter. Lägg den på en plåt med bakplåtspapper. Nagga degen och grädda den mitt i ugnen i 15-20 minuter. Låt mördegsbottnen svalna.
Sätt ugnen på 200 grader. Smält margarinet till chokladbottnen och låt det svalna. Blanda alla torra ingredienser och ha sen i det avsvalnade margarinet och sojamjölken. Häll smeten i en smord och bröad springform (24 cm i diameter) och grädda kakan i nedre delen av ugnen i 30-35 minuter. Låt den svalna, gärna över natten i kylskåpet, och dela den sedan i två bottnar.
Häll av spadet från körsbären och koka upp spadet tillsammans med 1 msk potatismjöl utrört i lite av körsbärsspadet. När spadet kokat upp tillsätter du körsbären och sockret och låter sedan krämen svalna.
Vispa grädden och låt den stå i kylen ett tag så den sätter sig. Lägg mördegsbottnen på ett tårtfat och lägg gärna fyra bakplåtspappersremsor längs kanten så att du täcker tårtfatskanterna från eventuellt gräddspill vid dekoreringen. Täck bottnen med hälften av körsbärskrämen och lägg sedan på cirka en tredjedel av grädden. Lägg på ena chokladbottnen och lägg på resten av körsbärskrämen. Täck med lite grädde. Lägg på den sista chokladbottnen och täck sedan hela tårtan med grädde men spar lite grädde så att du kan spritsa på några fina toppar på tårtan. Strö riven choklad över tårtan och spritsa några gräddklickar längs tårtkanten. Lägg ett körsbär på varje gräddklick och låt sedan tårtan stå svalt någon timme innan servering.
Igår kom det efterlängtade matpaketet från Österrike! Paketet innehöll bland annat en kakmix för Käsekuchen, några påsar puddingpulver, kryddor för Apfelstrudel, en påse Soja-Spätzle, en påse hårda Brezeln och så Pflaumenmus till Emil. Och vad som kom som en glad överraskning, en Rittersport Pfefferminz! Varför, varför finns den inte i Sverige? Och så fanns ju det mest efterlängtade, ett gäng med pastejer! Jag fick sju olika sorter, och samtliga var från Tartex. Fyra av dem var vanliga jästbaserade pålägg, i smakerna vitlök, soltorkade tomater, karljohansvamp och lingon och så den sista, tryffel och champagne! Två av pastejerna var solrosfröbaserade, smaksatta med Bärlauch, som smakar ungefär som vitlök, och så en med paprika och chili. Och så det sista pålägget, ett tofubaserat pålägg vid namn 'wie Schinkencreme', som är det enda jag hunnit smaka. Hur det smakade? Tja, ungefär åt skinkhållet. Jag minns visserligen inte hur det exakt smakar, eftersom det var några år sen jag sist åt skinka. Men Emil tyckte det var rätt likt skinka. Det finns väl ingen direkt motsvarighet till Schinkencreme i Sverige, men det är kokt skinka som mals i köttkvarn och blandas med smör eller Quark/kesella och kryddor. Den veganska varianten var rätt okej, men inte så mycket mer. Smakade lite rökigt och ungefär som skinka. Med smörgåsgurka och persilja slank det ner, men jag skulle nog inte vilja ha det som ensamt pålägg. Men jag kanske kan använda det i matlagningen på något sätt.
Förresten, jag var inne i en lettisk hälsokostsaffär i Riga, och utbudet var tämligen magert, men ett par tyska veganprodukter hade de. Bland annat diverste pastejer och så pålägget Streich, men dumsnål som jag ibland är köpte jag det inte med motiveringen att det var för dyrt. Och lite tungt att ta med sig hem. (Tja, runt ett hekto kanske, om ens det) Sen gick jag och köpte körsbärsvermouth. Det var inte dyrare, faktiskt billigare, men definitivt tyngre. Jag sa ju att jag är dum. Men jag tröstar mig med att jag har gjort en beställning på pastejer och pflaumenmus och annat gott från Österrike där en kompis pluggar. Hoppas paketet kommer snart. Jag längtar efter tyska pålägg.
Nästa gång jag åker till Berlin tänker jag definitivt besöka det vegetariska och ekologiska snabbsmatsstället Yellow Sunshine!
